Montera solceller i Fittja

Höghusen speglar sig i Mälaren, tunnelbanan susar förbi var åttonde minut, och taken ovanför alla dessa lägenheter ligger där, stora och nästan outnyttjade. Det är faktiskt en resurs de flesta glömmer bort.

En gammal färdväg blev ett modernt bostadsområde

Redan på sextonhundratalet gick huvudvägen söderut från huvudstaden rakt genom Fittja, över ett näs mellan sjö och vik. Här fanns gästgiveri, hästbyte och en rastplats för resenärer som skulle långt bort. Kungligheter, poeter och forskare passerade i sin tur, och en av byggnaderna fungerar idag som ett kulturcenter med fokus på forskning och möten mellan människor.

I början av sjuttiotalet byggdes området sedan ut i rask takt, med flerbostadshus, ett centrum och en tunnelbanestation som knöt samman platsen med resten av storstadsregionen. Den utbyggnaden skapade den stadsbild som fortfarande dominerar här, med höga hyreshus i tegel och betong grupperade runt gemensamma gårdar.

Flerbostadshus kräver ett annat tänk

Att äga eller förvalta ett flerbostadshus innebär andra förutsättningar än att äga en enskild villa. Taket är gemensamt, beslut fattas ofta i en styrelse, och en installation måste planeras utifrån hela fastighetens elbehov snarare än ett enskilda hushålls.

Det är samtidigt en stor fördel i grunden. Ett stort, plant tak på ett flerbostadshus kan bära en betydligt större anläggning än vad ett vanligt villatak klarar av, vilket gör att den totala elproduktionen per kvadratmeter installerad yta ofta blir mer kostnadseffektiv. Fastighetsel, alltså den el som används i trapphus, tvättstugor och andra gemensamma utrymmen, kan täckas till stor del av den egenproducerade elen, vilket sänker driftskostnaderna för hela föreningen.

Plana tak, andra fästen

Plana eller svagt lutande tak, vanliga på hus från utbyggnadsperioden, kräver ett annat slags fästsystem än branta villatak. Ofta används ballastlösningar eller särskilda ställningar som vinklar panelerna optimalt utan att man behöver borra igenom tätskiktet, vilket är extra viktigt på ett tak som ska hålla tätt över många lägenheter under sig.

Mälaren och landskapet runt omkring

Läget vid vattnet, med sjön på ena sidan och en mindre vik på den andra, ger ett förhållandevis öppet landskap trots den täta bebyggelsen. Höghusen skuggar förstås varandra i viss mån, men de översta våningarna och friliggande takytor har ofta rakt obehindrad sikt mot solen större delen av dagen.

Här i det svenska mellansverige, med sina tydliga årstider, blir sommaren den period då produktionen verkligen tar fart, medan vintern kräver tålamod och rätt dimensionerade infästningar för att hantera snö och kyla utan problem.

Ett gammalt tegelbruk och en modern parallell

Under lång tid låg ett tegelbruk i närheten, en verksamhet som formade material ur jorden och brände dem till något hållbart och användbart. Det är en fin liten parallell till hur solens strålar idag omvandlas till någonting lika konkret, nämligen el som driver hushållsapparater, laddar bilar och lyser upp rum efter mörkrets inbrott.

Båda processerna handlar om att ta något som finns fritt tillgängligt runt omkring, jord i det ena fallet och solljus i det andra, och göra det till något värdefullt genom rätt kunskap och rätt hantverk.

Ekonomin för en bostadsrättsförening

För en förening handlar kalkylen sällan om ett enskilt hushålls elräkning, utan om föreningens gemensamma kostnader. Belysning i trapphus, hissar, tvättstugor och andra delade funktioner drar ström dygnet runt, och den kostnaden går att sänka rejält med en välplacerad anläggning på taket.

Det gröna avdraget och andra ekonomiska stöd gör investeringen mer överkomlig även för föreningar med begränsad budget, och återbetalningstiden brukar kännas kortare än vad många styrelser först räknar med. En del föreningar väljer dessutom att komplettera med batterilagring för att jämna ut förbrukningstoppar, särskilt kring middagstid när många lägenheter lagar mat samtidigt.

Processen för en fastighetsägare eller förening

För större fastigheter tar processen ofta något längre tid än för en enskild villa, dels på grund av beslutsprocessen internt, dels för att arbetet på ett högt hus kräver mer planering kring säkerhet och tillträde.

Konsten på tunnelbanestationen och andra detaljer

Vid perrongen finns ett konstverk föreställande en pistolpipa knuten i en knut, ett kraftfullt budskap gjutet i brons som passerats av miljontals resenärer sedan invigningen. Konstverk i offentlig miljö handlar om att ta något som annars skulle vara osynligt, en idé eller ett budskap, och göra det påtagligt och beständigt för alla som passerar.

Det finns återigen en parallell värd att dra. Solinstrålning är osynlig i bemärkelsen att den bara känns som värme mot huden, men med rätt utrustning omvandlas den till någonting fullt påtagligt, nämligen mätbar el som syns svart på vitt på elräkningen varje månad. Skillnaden mellan att bara låta solen värma ett tak och att faktiskt fånga upp energin är, i praktiken, densamma som skillnaden mellan att gå förbi ett konstverk utan att se det och att faktiskt stanna upp och ta in det.

Jättegrytor och vattnets kraft

Vid sjön i närheten finns naturformationer som troligen bildades när inlandsisens smältvatten forsade fram med enorm kraft för länge sedan. Forsande vatten kunde svarva ut djupa håligheter i berget, formationer som senare generationer trodde var jättarnas gamla kokkärl.

Naturkrafter som vatten, is och sol har alltid format landskapet på sätt människan bara delvis kunnat kontrollera. Skillnaden idag är att en av dessa krafter, solljuset, faktiskt går att styra och utnyttja på ett kontrollerat sätt genom modern teknik, utan att det kräver tusentals år av tålmodigt arbete som naturen själv behövde för att forma sten.

Vanliga frågor från boende i flerbostadshus

En återkommande fråga är vem som egentligen äger elen som produceras på ett gemensamt tak. Svaret beror på hur föreningen eller fastighetsägaren väljer att organisera det, men i de flesta fall går elen först till att täcka fastighetens egna behov, med eventuellt överskott sålt vidare till nätet.

En annan vanlig fråga rör själva bullernivån under installationsarbetet, något styrelser gärna vill ha koll på i förväg för att kunna informera övriga boende korrekt. De flesta moment är förvånansvärt tysta, med undantag för kortare perioder av borrning eller montering av ställningar, och arbetet planeras normalt så att det stör de boende så lite som möjligt.

Många undrar också om det är värt besväret för ett hus där bara en del av taket är obeskuggat. Svaret är oftast ja, eftersom även en mindre anläggning på den bästa delen av taket kan täcka en betydande andel av fastighetens gemensamma elförbrukning över ett helt år.

Är det värt det för just din fastighet

Med stora, ofta obeskuggade takytor och en betydande gemensam elförbrukning finns här goda förutsättningar för lönsamhet, särskilt för flerbostadshus och föreningar som vill sänka sina driftskostnader långsiktigt. Enstaka villor i området har förstås samma möjligheter som villor på andra håll.

En kostnadsfri offert ger både privatpersoner och föreningar ett konkret underlag att utgå från. Fyll i formuläret ovan, oavsett om du representerar ett enskilt hushåll eller en hel fastighet, så får du en tydlig bild av vad som faktiskt är möjligt att uppnå.

Det lönar sig sällan att vänta på att någon annan förening ska gå före och testa först. Tekniken är beprövad, komponenterna håller hög kvalitet, och installatörer med erfarenhet av flerbostadshus vet exakt vilka frågor som brukar dyka upp under processens gång, från bygglov till säkerhet på höga tak. Ju tidigare frågorna ställs, desto smidigare blir hela resan fram till driftsättning.

Tänk också på att en väl genomförd installation ofta höjer attraktionskraften för hela fastigheten. Blivande köpare och hyresgäster uppskattar lägre gemensamma kostnader, och en synlig satsning på egen elproduktion signalerar att fastigheten sköts med långsiktighet snarare än kortsiktiga lösningar. Det är sällan fel att tänka några år framåt när ett beslut av den här storleken väl ska fattas, särskilt i en tid då både elpriser och miljömedvetenhet spelar allt större roll för hur människor väljer var de vill bo och vem de vill teckna hyreskontrakt eller köpa bostadsrätt av.