Montera solceller i Nossebro

Utmed en å i det öppna västgötska slättlandet ligger Nossebro, ett samhälle som växte fram med järnvägen. Här är horisonten vid och taken sällan skymda, vilket gör mycket för den som vill producera egen el.

En ung ort på slätten

Bygden är förhållandevis ung som samhälle räknat, den tog fart först när järnvägen drogs fram runt sekelskiftet 1900. Innan dess var det mest åkermark och några gårdar utmed ån. Handlare och hantverkare flyttade in, en verkstadsindustri växte till sig, och byggnaderna som restes då står till stor del kvar än idag. Den snabba tillväxten satte sin prägel på gatubilden, med solida tegelhus från industriåren blandat med senare villakvarter runt om. Det är en trevlig blandning att jobba med om man ägnar sig åt allt som rör solpaneler, eftersom förutsättningarna varierar från kvarter till kvarter.

Öppen slätt ger fri sikt mot solen

Västgötaslätten är känd för sitt öppna landskap, och det märks tydligt här. Få höga träd skuggar taken, få kullar bryter horisonten, vilket gör att solinstrålningen sällan störs av naturliga hinder. Det är faktiskt en av de största fördelarna en fastighetsägare på landsbygden har jämfört med någon som bor tätt inne i en storstad. Dessutom slipper du ofta diskussionen om grannens träd som kastar skugga över hälften av taket klockan tre på eftermiddagen. Så länge huset inte ligger i en svacka eller skyms av en större ladugård är förutsättningarna för egenproducerad el goda rakt igenom året.

Vind över öppna fält

Det som slätten ger i ljus tar den delvis tillbaka i vind. Öppna ytor utan lähäck kan innebära kraftigare vindbyar mot taket än i skyddade villaområden. Följaktligen bör infästningar och skensystem dimensioneras med marginal, särskilt på högre byggnader eller fristående ekonomibyggnader ute på gårdarna.

Gårdar kontra vanliga villor

Många fastigheter i området är gårdar med flera byggnader, inte bara ett bostadshus. Det förändrar hela upplägget. En ladugård eller maskinhall har ofta stora, obrutna takytor som passar utmärkt för en större anläggning, medan bostadshuset kanske bara får plats med en mindre del. Väljer du att lägga paneler på ekonomibyggnaden istället för boningshuset kan det till och med bli enklare rent tekniskt, förutsatt att avståndet till elcentralen inte blir orimligt långt. Vanliga villor i de nyare kvarteren har å andra sidan enklare takstolar och mer standardiserade mått, vilket ofta gör installationen både snabbare och billigare per kvadratmeter.

Lantbruk drar dessutom ofta mycket el till torkar, pumpar och maskiner under vissa säsonger. Den som brukar jorden kan därför ha extra nytta av en anläggning dimensionerad efter toppar i förbrukningen, snarare än ett jämnt årssnitt.

Materialval på taket

Tegel dominerar på många av de äldre villorna och husen från industriepoken, medan plåt är betydligt vanligare på ladugårdar, maskinhallar och nyare komplementbyggnader. Båda materialen fungerar utmärkt att montera på, men tekniken skiljer sig åt. Tegelpannor kräver ofta särskilda takkrokar som hakar i under pannan utan att spräcka den, medan plåttak istället kan få klämfästen som greppar plåtens profil rakt av. En takfirma som känner till skillnaden sparar dig både tid och onödiga skador på ett tak som ändå ska hålla i många år till.

Från första besöket till driftsättning

Processen börjar alltid med en genomgång av taket, dess väderstreck och bärighet. Utifrån det tas ett förslag fram, antal paneler, växelriktarens placering och om batterilagring är aktuellt för just ditt hushåll. Sedan bokas en tid för själva arbetet, där montörerna sätter skensystem, drar kablage genom vind eller fasad och kopplar samman allt med växelriktaren. Elektrikern gör sedan den slutliga inkopplingen mot elcentralen, och anläggningen driftsätts. Sist men inte minst måste färdiganmälan skickas till nätägaren, annars kan du inte sälja överskottsel vidare även om systemet fungerar perfekt tekniskt.

Ledtiderna kan variera en hel del beroende på säsong. Vår och tidig sommar brukar vara populärast, vilket ibland betyder någon extra veckas väntan innan montörerna har en lucka.

Behörighet är inte förhandlingsbart

Kopplingen till elnätet ska alltid göras av behörig elektriker, oavsett hur van du själv är vid att skruva och bygga. Be om referenser, kolla försäkringar och se till att allt dokumenteras korrekt. Det är en billig försäkring mot dyra problem längre fram.

Ekonomi för lantbruk och villa

Det gröna avdraget sänker installationskostnaden rejält, vilket gör kalkylen mer lockande för de flesta hushållstyper. För en gård med hög elförbrukning dagtid, kanske till följd av torkning av spannmål eller drift av maskiner, kan återbetalningstiden bli kortare än för ett vanligt hushåll med jämnare förbrukning. Egenproducerad el innebär att du slipper vara lika känslig för svängningar i elpriset, vilket många upplevt som en riktig lättnad de senaste åren. Batterilagring kan vara extra intressant för lantbruk med generatorbackup redan idag, eftersom man då redan är van vid tanken på lokal elförsörjning.

Storleken på anläggningen bör alltid utgå från verklig förbrukning, inte magkänsla. Många överskattar eller underskattar sitt behov rejält om de bara gissar.

Underhåll över tid

En anläggning på ett lantligt tak klarar sig med relativt lite tillsyn, men den slätta öppna terrängen för med sig mer damm från åkerbruket under vår och höst än vad ett villaområde i tätorten gör. Ett par gånger om året kan det därför vara värt att spola av panelerna lätt, särskilt efter en torr period med mycket jordbruksarbete i närheten. Fågelnät under panelkanten är en bra idé på gårdar, eftersom både svalor och duvor gärna bosätter sig där utrymmet är skyddat och varmt. Kabelgenomföringar bör kontrolleras regelbundet, framför allt på äldre ekonomibyggnader där virket kan röra sig något med årstiderna. Den som sköter om sin anläggning lite då och då brukar få en betydligt längre livslängd på hela investeringen.

Vanliga misstag på landsbygden

Ett vanligt misstag är att glömma bort avståndet mellan taket och elcentralen när en ekonomibyggnad väljs som placering. Långa kabeldragningar kostar mer och kan ge spänningsfall om de inte dimensioneras rätt. Ett annat misstag är att inte ta hänsyn till framtida byggplaner, en ny maskinhall eller tillbyggnad kan plötsligt skugga en anläggning som fungerat perfekt i flera år. Se också till att taket faktiskt håller för den tänkta livslängden innan installationen sker, annars riskerar du att behöva demontera och montera om i förtid.

• Mät det faktiska elbehovet innan storlek bestäms
• Tänk på kabelavstånd vid placering på ekonomibyggnader
• Kontrollera takets skick och återstående livslängd
• Planera för eventuella framtida byggnader som kan skugga

Batterilagring på landsbygden

På landsbygden är avståndet till reservkraft ofta längre om ett strömavbrott skulle inträffa, både i tid och i kilometer till närmaste servicebil. Ett batteri kopplat till anläggningen kan ge en känsla av trygghet utöver det rent ekonomiska, eftersom du får tillgång till lagrad el även när nätet ligger nere en stund. För en gård med djurhållning kan det vara direkt avgörande, pumpar och fläktar måste fungera oavsett väder. För ett vanligt hushåll handlar det mer om komfort, att kylskåpet går och att belysningen fungerar under en vinterkväll med stormvarning. Kostnaden för batterilagring har sjunkit stadigt över tid, vilket gjort det till ett rimligare tillval för fler än tidigare.

Det är dock inte ett måste. Många klarar sig utmärkt utan batteri och säljer istället sitt överskott till elnätet under soltimmarna, för att sedan köpa tillbaka el när det behövs.

Klimatet på slätten

Västergötland har ett växlingsrikt men förhållandevis milt klimat jämfört med landets inland längre norrut. Vintrarna bjuder på snö, men den brukar inte ligga lika länge eller lika djupt som i skogsbygderna. Somrarna kan bjuda på både regniga perioder och långa fina streck med högtryck, vilket ger goda genomsnittliga förutsättningar för elproduktion över året sett. Fukt från ån och den flacka terrängen kan ibland ge dimmiga morgnar, men det påverkar sällan produktionen mer än marginellt när dimman lättar under förmiddagen. Förhållandena här hör därför till de mer gynnsamma i landsdelen, utan att för den skull vara extrema åt något håll.

Sammanväg fördelarna innan du bestämmer dig

Den öppna slätten ger goda ljusförhållanden, medan gårdarnas stora takytor ofta ger utrymme för rejäla anläggningar. Kombinationen brukar löna sig, särskilt över lite längre sikt. Jag har pratat med många i trakten som ångrat att de väntade så länge, snarare än att de satte upp panelerna för tidigt. Vill du veta vad just ditt tak eller din ladugård klarar av, fyll i formuläret högre upp på sidan så återkommer någon med en kostnadsfri offert.